Whiskey Lullaby...

Whiskey Lullaby, jag utnämner den härmed till jordens sorgligaste musikvideo. Må hända att jag är lite tjatig om låten men det är ju riktigt bra!

Sussa sött.



Long time no see...

Oj, vad jag älskar OS! Även om man nog ändå måste säga att det har varit ett misslyckande ur svensk synvinkel hittils. Två guld och ett brons...visserligen underbara insatser där och dom ska verkligen icke förglömmas. Men, vad har hänt av Emil Jönssons medalj och någon medalj för antingen ACO eller Helena Jonsson tagit vägen? Och stackars Anjas medalj i störtloppet? Det är några medaljmissar faktiskt. Men men, det är en njutning att få följa OS i alla fall. Man måste bara älska Anjas brons idag! När hon, som har vunnit fem OS-medaljer tidigare, blir mer glad över dagens brons än något av de tidigare gulden. Ja, då blir i alla fall jag berörd.

Nog om OS för tillfället...

Jag är rätt nöjd över mig själv för tillfället. Jag köpte gymkort på Nautilus i söndags och har tränat varje dag förutom en sen dess. Nu har jag verkligen bestämt mig, till sommaren ska jag vara nöjd över min kropp. Visst, muskelmassa i mängder räknar jag inte med, men en betydligt med fit kropp i alla fall. Och ja, hur många gånger har man inte sagt det här förr? Men, det finns ett stort Men här, nu kan jag fan inte komma med några undanflykter, eller undansäkter som Robert skulle ha sagt det. Gymmet ligger en minuts gång från mitt hem och det känns verkligen bra där. Jag trivs nästan faktiskt. Det trodde jag själv aldrig att jag skulle säga om ett gym. Jag hatar gym! Men men, alla kan väl ändras.

Lite om skolan och filmen vi har gjort också. Jag gillar att filma, det är kul. Tyvärr var jag ju inte med och gjorde enminutersfilmen då jag var i Åre så den här veckan har jag mest känt mig överflödig (alltså med redigeringen). Jag kunde inte redigeringen tillräckligt bra innan och om jag skulle sätta mig när och lära mig det den här veckan hade nog min grupp bara lackat ur för jag hade varit så seg. Jag vill egentligen verkligen lära mig det här, det är ju skitkul faktiskt. Jag måste ta och hänga på Prakke och Jonatan i lite privata produktioner nu tror jag.

DOCK, något som har varit störande med dom här veckorna är att jag saknar mina kära vänner i klassen faktiskt. Alla har varit upptagna nästan hela tiden så man har ju inte hunnit med mycket kvalitetstid den senaste tiden. Det saknar jag verkligen faktiskt. Men det kommer nu efter morgondagen. Nä, nu måste jag ta och sova inför opponeringen på våra femminutersfilmer imorgon. Får se hur det går, tyvärr har jag inte alltför stora förhoppningar...

...

Hmm, svårt att sätta fingret på den här dagen. Den har varit...skum. Jag känner att jag har varit på hyfsat humör ändå trots två rätt tunga bakslag. Först jävla U på manuset. Välkommen till klubben Jens Lindqvist! Första u:et under mina dryga två år som jag har pluggat på högskole- och universitetsnivå. Det suger rätt fett faktiskt. Men, efter en timmes tjurande där släppte jag helt det och var riktigt taggad för att hålla i filmkameran och vara lite fantasifull med vinklar och klipp till 5-minutersfilmen som vi gör. Även om det var snuskigt varmt i Karolines lilla studentrum så var det kul faktiskt. Kände mig lite inspirerad för första gången under hela kursen måste jag säga. 

Hann egentligen bara hem för att käka en snabbis innan det bar iväg till Oleary's för att kika på Arsenal - Pool. Orolig var jag innan, arg var jag efter. Nu har jag ett till riktigt hatobjekt i Arsenal (innan Arshavin) och nu Fabregas. Fyfan vilken maskare. Ställer sig framför bollen vid varje frispark hela tiden. Sen avslutar karln med att, medvetet, sätta upp handen i muren som därav stoppar Gerrard avgörande frispark. Suck. Men vad gör domaren som missar det? Andra gula och den lilla jäveln hade fått rött. Då kanske han hade lärt sig ett och annat. Tönt!

Men men, trots dessa missöden känner jag mig uppåt nu. Funderar på att gå upp tidigt imorgon och skriva mina beskärda del till kära Seendets språk. Eller blir det ikväll? Man är ju trots allt mest produktiv ungefär från nu och fram till 03:00. Jaja, det får framtiden utvisa...

Vi har fått positiva reaktioner från radioprogrammet vi sände igår i alla fall. Det var riktigt kul faktiskt. Även om sms-rouletten stod för en stor del av det kan jag tänka. Herregud vilket svar Stefan fick på sitt sms. Haha, sanslöst faktiskt. Pallar inte förklara men det var klockrent. Jag var ju programledare för första gången i karriären i en radiostudie också. Det gick väl sådär kan jag tycka. Det är rätt mycket att tänka på som programledare ändå. Men det var kul. Dock blev jag ju utröstad i slutet på programmet så jag var väl inte så bra då kanske. Haha.

Näää, nu har jag inte tid med det här något mer. Kör bara! 

Sliiiiten...

Förra veckans bravader har verkligen slitigt på mig. Jag känner mig helt förstörd nu. Men det var det definitivt värt. Tänk så kul man kan ha. Åre-resan rekommenderas starkt!

Problemet med såna resor är att man inte vill att dom ska ta slut. Eller verkligheten och vardagslunket känns så grått och trist då. För tillfället vill jag bara försvinna bort i värmen tillsammans med Robert och Martin som åkte till Sydostasien i nästan tre månader idag. Jag vill också!

Men men, det vänder snart. Det gör det alltid.

Nej, nu hinner jag inget mer. Dags för radiomöte hemma hos Jonatan med grabbarna i programmet Oklart...vi kommer vara grymma!


RSS 2.0