djensi

I den här (http://www.aftonbladet.se/wendela/article6171779.ab) artikeln på Wendelas sida på aftonbladet står förljande:

”Min mamma gick hastigt bort 2002 i cancer, då var hon bara 51 år gammal. Tre månader senare bestämde jag mig för att göra en tatuering för att hjälpa mig själv att minnas min mor varje dag, resten av livet. Om man håller ihop händerna står det ’Då bar du mig’ på ena underarmen och ’Nu bär jag dig’ på andra. Jag känner en trygghet i att mamma bar mig i sin mage och gav mig liv och nu bär jag henne inom mig. Hon är alltid med mig."

Det kändes verkligen i mig...vackert, mycket vackert.